Jag skyndade mig genom skolkorridoren och precis när jag rundar hörnet innan klassrummet springer jag in i någon och ramlar rätt ner på på golvet. "Oouch" sa jag och gnuggade handen mot bakhuvudet som jag slagit i golvet. "Wow, do you always run in to people like this?" Jag kollade upp på personen jag sprungit in i och självklart var det just Harry. "What do you mean?" sa jag irriterat och skulle precis ställa mig upp när Harry räckte fram handen, jag ignorerade hans hjälpande hand och ställde mig upp. "Yeah at the airport, remember?" sa han och flinade "Was that you?!" sa chockat, så det var där ifrån jag kände igen honom. "Hahha, yeah" sa han och log, det gick ju inte att neka till att grabben var otroligt charmig, och rätt söt för den delen med. "Well if you excuse me, I´m already late and it´s my second day here so I have to go now, bye" sa jag och började små springa mot klassrummet. "Hey, you didn´t tell me your name!" ropade han efter mig. "Vanessa" sa jag och vände mig om lite snabbt för att se hur han stod och flinade innan jag vände mig om och skyndade mig mot klassrummet igen.

Min lärare hade inte blivit speciellt glad när jag kom försent, så självklart hade jag fått kvarsittning efter skolan något som min mamma inte skulle bli speciellt glad över att få höra. "Hey, what are you doing after school?" Leslie kom upp vid min sida när jag var på väg mot mitt skåp för att slänga in mina böcker och för att sedan bege mig mot kvarsittnings salen. "I´ve got detention" "No way? Why?" "I got late for my first class.." " To bad, me and some others is going to the mall so I was going to ask you if you wanted to come along but, maybe another time?" Sa hon och log "Sure, but I got to go now. See you tomorrow" "Sa jag och gav Leslie en kram innan jag började gå med släpande fötter mot klassrummet. Jag slog mig ned vid en ledig bänk och suckade högt, det var inte direkt så att jag fått en bra start här i England. Efter cirka fem minuter kom även Harry in i klassrummet, han mötte min blick och jag himlade med ögonen. "Can I sit here?" Sa han och log "Well I don´t own this place so I supose you can." "Someone´s in a bad mood" Sa han och slog sig ned bredvid mig. "Well believe it or not, but I actually have better things to do than spend the rest of my day here." "Then why did you get detention?" "Because someone ran into me when I was in a hurry for class" Sa jag och gav honom en menande blick. "Well it was not only my fault you know" "I guess, so why did you get detention then?" "I skipped class" Sa han och röck på axlarna. "So you´re a bad boy huh?" Sa jag och flinade "I´m whatever you want me to be baby" Sa han och blinkade med ena ögat. Jag skrattade bara som svar innan läraren kom in i klassrummet och sa åt oss att vara tysta.

Efter kvarsittningen hade jag skyndat mig ut från skolan för att komma hem så fort som möjligt och eftersom skolbussen åkt för länge sedan hade jag blivit tvungen att gå hem och till min otur hade det börjat regna precis när jag klivit utanför dörren. Jag drog tröjan tätare kring mig och huttrade till samtidigt som jag började gå. Efter att jag gått cirka hundra meter saktade en svart bil med tonade rutor in bredvid mig personen som satt i bilen hissade ned rutan "Do you want me to give you a ride?" Leslie, min räddare tänkte jag för mig själv. Jag svarade inte utan öppnade snabbt bildörren för att omslutas av värmen. "Thank you Leslie, you´re a lifesaver!" sa jag och hon började skratta.

"Do you want to come with me in?" frågade jag Leslie när hon stannat bilen utanför mitt hus. "Yeah, sure!" Sa hon och vi hoppade ur bilen och började springa mot huset för att undvika regnet. "Oh there you are" Sa mamma när jag och Leslie kommit in i köket för att ta något att äta. Jag kollade på Leslie för att se hennes reaktion om hon visste vem min mamma var eller inte. "I was just going out, but I left money up in your room if you wanted to order pizza and Michelle is with Ash at Ashleys boyfriends house" sa mamma och gav mig en puss på kinden innan hon skyndade sig ut ur huset. "Oh-my-god!" sa Leslie och satte sig ned på en av stolarna vid köksön. "You did not tell me that your mum was Eva Longoria!" "You didn´t ask." Sa jag och krattade åt hennes min. "Well it´s not everyday my friends mum is a celebrity" "I just didn´t want people to be friends with me because of my mum, but you doesn´t seem like one of those persons so now you know." Sa jag och Leslie log. "I would never do a such thing like that." Sa hon "Yeah I know that, but can you promise me not to tell anyone else?" "I promise!"

Det kändes bra att Leslie visste om det här nu, jag hade inget att dölja för henne längre. Jag kände på mig att jag och hon skulle bli riktigt bra kompisar eftersom hon var en riktigt härligt person. Samma extremt dåliga humor som mig, omtänksam, snäll, allt man kunde begära en kompis att vara.