It's just a movie - Chapter 14
Halvvägs in i filmen och jag kände hur mina ögon vattnades, även om jag sett filmen väldigt många gånger så var det kanske inte rätt tidpunkt att se den just nu eftersom den påminde så grymt mycket om min pappa. Det hela blev för mycket och jag sprang in till toaletten och satte mig ner på golvet och lät tårarna rinna, fan vad töntig jag måste ha verkat. "Vanessa?" Hörde jag Harry säga oroligt från andra sidan dörren och en lätt knackning hördes "Vanessa, please open, what happend?" Jag är en tönt som inte kan se på en sorglig film utan att den ska påminna om min pappa, det var vad som hände. "Please open?" Hörde jag hans bädjande röst utifrån "Jag ställde mig upp och gick fram och låste upp dörren där jag möttes utav Harrys oroliga blick, när han såg att jag gråtit drog han in mig i sin famn och stängde dörren efter sig och jag kunde inte hjälpa att tårarna rann ännu mer. "Sssh, it's just a movie okey?" Sa han lugnande "It's not that" Fick jag fram och drog mig ur hans omfamning och satte mig ner på golvet och lutade mig mot vägen. "Then what is it?" Sa han och satte sig ned bredvid mig och la sin arm om mig. "Remember that time when you asked about my dad?" Sa jag och mötte hans blick "Yeah" Sa han och nickade "Well a few years ago my dad died in cancer" "I'm so sorry Nessa!" Sa han och kollade medlidande på mig och jag försökte mig på att ge honom ett leende "It's just that, it's the anniversary of his death soon and I get so emotional at that time on the year. You see, my dad was like my bestfriend. He taught me how the play the guitar and the piano, I could talk to him about everything and he always believed in me." Sa jag och kollade ner i golvet med min tårfyllda blick. "He was the one who said that I could be anything I wanted to be" Sa jag och suckade "You should have told me" Sa Harry ledsamt "Yeah right, Hi my name is Vanessa and my dad is dead" Sa jag sarkastiskt "I didn't mean it like that" Sa han lite irriterat "I know, sorry Harry" Sa jag och ångrade de jag sa, jag menade inte att låta otrevlig "It's okey, but I wan't you to be able to talk to me about things like this. Okey?" Sa han och la ett finger under min haka och lyfte upp mitt huvud så jag blev tvungen att möta hans blick och jag nickade "Good" Sa han och kysste mig lätt på munnen.
Jag ställde mig upp och kollade mig i spegeln och såg hur min mascara var utkletad i hela ansiktet "I look terrible" Suckade jag och drog fingarna under ögonen vilket fick mascaran att kletas ut ännu mer. "You don't, you always look beautiful" Sa Harry och log mot mig genom spegeln "Thanks" Sa jag och log tillbaka "I think I'll go back out to the others, if that's okey?" Sa han och kollade undrande på mig och jag nickade "Come out when you're ready" Sa han och gick ut genom dörren. Jag satte på vattenkranen och sköljde av ansiktet och torkade sedan av de för att dra på ett tunt lager mascara. Mina ögon var fortfarande röda efter allt gråtande så de blev lite svårt att dölja men jag kunde ju inte stanna inne på toan resten av dagen så jag gick ut ur badrummet och slog mig ner bredvid Harry ännu engång och mötte Leslies blick och hon mimade "Are you okey?" Till mig och jag nickade som svar och lutade huvudet mot Harrys axel ännu engång.
I've missed you! - Chapter 13
Killarna hade gått till final, det vill säga att jag inte hade träffat Harry på ungefär fem veckor men denna gång hade vi i alla fall både smsat och pratat med varandra antingen på skype eller bara över telefon varje kväll. Jag kunde inte neka att jag saknade honom oerhört mycket, varje gång hans namn lyste upp på min mobil blev fjärilarna i min mage som galna. Jag kunde inte längre ignorera känslan av att jag fallit för honom, killen jag lovat mig själv att absolut inte bli kär i var nu den jag tänkte på dygnet runt. Harry och jag hade bestämt att jag och Leslie skulle komma och kolla när killarna uppträde i finalen, mamma hade gått med på att jag fick åka på engång. Det var nämligen så att dagen som pappa dog på närmade sig och mamma visste hur ledsen jag blev just de dagarna så hon tyckte det verkade som en bra ide för mig att komma bort och få tankarna på annat. Jag kunde inte göra något än att hålla med, jag brukade ändå alltid ta ledigt dessa dagar eftersom det blev för jobbigt att gå till skolan och inte kunna tänka på annat än hur det hade varit om pappa varit här nu.
Jag väcktes hur mina tankar av Leslie som knäppte med fingrarna framför mina ögon och ropade mitt namn i massa konstiga tonlägen, vilket fick mig att skratta eftersom det lät sjukt kul. "What?" Skrattade jag fram "Were you thinking about Harlod?" Sa hon retsamt "Maybe" Sa jag och lipade åt henne "Nessa?" "Yeah?" "You know we have ended now right? Or are you going to sit here all day?" Sa Les och skrattade åt mig. Jag hade varit så djupt försjunken i mina tankar att jag inte ens märkt att skolklockan ringt. Jag ställde mig upp och vi gick ut från skolan och hoppade in i Leslies bil för att åka in tills stan och köpa någon outfit som vi kunde ha på oss under finalen på fredag.
Torsdags morgonen hade närmat sig snabbare än trott och jag och Leslie satt nu på tåget påväg mot London och jag var återigen djupt försjunken i mina egna tankar. Det gick inte att låta bli att tänka på pappa hur mycket jag än försökte, Les hade också försökt med allt hon kunde bland annat att göra allmänt konstiga saker för att få mig att skratta men det hjälpte bara för stunden. Tåget stannade och vi skulle gå av, vi tog våra väskor som var överdrivet fulla med kläder som skulle räcka i säkert en månad när vi egentligen bara skulle vara där tills söndag eftermiddag. Vi vinkade in en taxi och började åka mot hotellet, tanken var först att killarna skulle möt oss vid tågstationen men fick förhinder eftersom dem var tvunga att ha ett genrep. Vi gick in i reseptionen på hotellet och tog hissen upp till vårat rum. Mamma hade insisterat på att betala hotellrummet och all roomservice vi beställde och det slutade med att hon bokade ett rum på Londons finaste hotell och att vi fick det finaste rummet.
"Woow, I love your mum!" Sa Leslie när vi kollat runt i hotellrummet "Yupp, she's pretty amazing!" Sa jag och skrattade åt Les "So what do you want to do, we can't sit here the whole day?" Sa hon och kollade undrande på mig "The boys will be here in two hours so can't we just watch a movie until they show up?" "Sounds great to me! You order roomservice and I pic a movie." Sa hon och jag nickade som svar och gick och ringde roomservice som Les sagt. Efter cirka fem minuter kom en kille upp med en vagn fullpropad med godis, chip, glas och min favorit. Choklad doppade jordgubbar, det finns inget godare än det enligt mig. "What movie did you pick?" Frågade jag Les när jag kom in i vardagsrummet med allt gott "A typical girl movie, The Notebook" "No way, my favorite movie!" Sa jag och slängde mig ner i soffa "Chocolate dipped strawberries!" Sa Les och och tröck in en i munnen "We're not normal!" Sa jag och skrattade "Nope!" Sa Les med munnen full med godis.
Filmen var sluta och jag och Les plockade undan allt som stog på soffbrodet så det skulle se lite fräscht ut när killarna kom. "I have never eaten that much candy in my whole life!" Sa Leslie och slängde sig ner på soffan och stönade "Next time maybe you should take it easy with the candy" Sa jag och skrattade åt Leslie och hon började strax där på också att skratta. Vi avbröts av att det knackade på dörren och jag gav en blick till Les som sa något i stil med 'Dem är här!' och vi båda sprang till dörren och öppnade. Mycket riktigt stog de fem stycken snygga killar utanför våran dörr jag kramade om alla killarna och till sist Harry. Han kramade om mig hårt och länge och kysste mig passionerat "You have no idea how much I've missed you" Sa han och kollade mig djupt in i ögonen "I do actually" Sa jag och skrattade och han skakade på huvudet och flinade innan han återigen tryckte sina perfekta läppar mot mina.
Kom igen nu, kommentera och säg vad ni tycker om novellen än så länge! :)
Are you mad? - Chapter 12
"He didin't answer?" Jag och Leslie stog inne på Victoria Secrets och kikade runt bland alla kläder, jag var inte riktigt på shopping humör just nu men Les gjorde allt för att muntra upp mig. "No" Sa jag med en suck "How many times did you call?" "I think, two or three times" "Nessa don't worry, he's probably just busy" Sa hon och kollade medlidande på mig "I know that's what I thought to, but what if he's mad at me Les?" "I don't think so, call him again when you get home. I'm sure he'll answer, don't worry" Les visste alltid vad hon skulle både säga och göra för att få mig må bättre och på andra tankar. Vi gick runt i ytterligare två timmar innan vi bestämde oss för att åka hem.
Harry's perspektiv:
Vanessas perspektiv (Nästa dag i skolan):
Jag ska försöka uppdatera bättre den här veckan, men jag har fortfarande mycket i skola, matte prov imorgon, svenska redovisning samt No prov på Onsdag och två stycken tentor som ska var inlämnade på Fredag. Men som sagt, jag ska göra mitt bästa! Kram
You know One Direction - Chapter 11
När jag ätit upp maten gick jag upp på mitt rum och satte mig vid datorn samt loggade in på twitter, jag märkte att det inte bara var Harry som följde mig nu utan resten av killarna också. Jag kollade mina mentions och såg hur massa undrade om Harry och jag dejtade, men hur hade dem fått reda på de? Jag gick in på trends och fick mig en smärre chock "Harry And Vanessa Longoria" trendade och en bild av mig och Harry fanns med i nästan varenda tweet. Det här var inte bra, inte bra alls. Alla i min skola skulle nu få reda på att jag var Eva Longorias dotter, fan. Detta fick inte hända! Jag suckade högt och stängde igen datan och bestämde mig för att ta en dusch.
När jag kom ut ur duschen hade jag massa missade samtal på mobilen, 4 stycken från Harry och 8 stycken från Leslie. Jag drog på mig ett par mjukis byxor samt en lite för stor t-shirt och ringde först upp Leslie. "Why haven't you answered?!" Skrek och direkt när hon svara "I was in the shower, sorry" Sa jag och la mig ner i sängen "Have you seen the trend on twitter?" Sa hon nu något lugnare "Yeah.." Sa jag osäkert "Have you talked to Harry about it?" "No, he had called me about four times but I called you first" "But now you need to tell me, what did you and Harry do when Jake and I left?" "He told me what you whispered" Sa jag och hon skrattade nervöst "I was just trying to help" I know you were" "Sooo, did he kiss you?" Sa hon entusiastiskt "He did" Svarade jag glatt och hon började skrika "Ohmygood!" Vi fortsatte prata lite innan vi la på och jag bestämde mig för att ringa Harry imorgon efter skolan istället eftersom klockan var runt 11 och jag var riktigt trött och skulle upp tidigt imorgon.
Kort kapitel jag vet, men jag måste plugga men jag kände mig ändå tvungen att ge er ett kapitel. Hoppas ni gillar't!
I guess this is goodbye - Chapter 10
Filmen led mot sitt slut och jag kollade bort mot Leslie och Jake som satt och viskade om något i den andra soffan. Strax därpå ställde sig båda upp ur soffan och kollade lurigt på varandra "Well me and Les have to go now" Sa Jake och flinade "Where?" Sa jag och kollade konstigt på Leslie som blinkade med ena ögat mot mig, åh nej vad hade dem i kikarn nu då. "That´s a secret" Svarade Jake och gick fram till Harry "It was great seeing you mate, good luck now!" Sa han och dem kramade om varandra. Därefter gick Leslie fram till Harry och gav honom en kram och viskade något som jag inte kunde höra. "Bye" Sa Les och Jake och fortsatte ut genom dörren. "Well that was weird" Sa Harry och kliade sig i nacken jag skrattade och ryckte på axlarna "Yeah, they are weird. But what did Leslie say to you?" Sa jag och kollade undrande på honom. "Nothing important" Sa han och började gå mot köket "Are you hungry?" fortsatte han och öppnade kylskåpet. "Don´t try to change the subject, just tell me what she said" Sa jag och satte mig på en utav köksstolarna. "Okey, okey" Sa han och skrattade. "She said 'make sure to give her a goodbye she won´t forget'." "Okey.." Sa jag och kollade ner när jag kände hur en rodnad spreds i mitt ansikte. "Are you blushing?" "No I´m just.. maybe." Sa jag och kollade upp. "Harry I´m going..." En tjej med brunt mörkt hår kom inrusandes till köket "Oh hi I´m Gemma, Harrys sister" Sa hon och räckte fram handen "Vanessa" Svarade jag och skakade om hennes hand. "So this is the girl you´ve been talking about Harold?" Sa Gemma och skrattade "Gemma, please." "No worries, I was just leaving. But you were right, she´s gorgeous" Sa hon och försvann ut ur huset. "You´ve been talking about me?" Sa jag och la mitt huvud på sne och kollade på Harry som nu stog och pillade på mobilen. "Well my mum and Gemma wanted to know who I went out on a date with, and you know.." Sa han och ryckte på axlarna och jag skrattade. Min mobil plingade till och jag hade fått ett nytt sms från mamma: "Time to come home now, the dinner is ready in a few minutes."
"I´m sorry Styles but I have to go" Sa jag och ställde mig upp "Already?" Sa han och kollade ledsamt på mig. Jag nickade och vi gick ut till hallen.
Jag satte på mig skorna och ställde mig upp och Harry drog in mig i en kram. "I will miss you" sa han lågt i mitt öra "I will miss you to." Sa jag och suckade besviket. "But this time I swear to text and call you every day" Sa han och kollade nu in i mina ögon "Promise?" "Promise" Sa han och jag log. Nu hände det igen våra ansikten närmade sig varandra, men den här gången fanns det inget som kunde störa oss. Våra läppar nuddade varandra och fjärilarna i min mage blev helt galna. Hur skulle jag nu klara mig utan honom i möjligtvis fem veckor till, om dem nu kom till final? Vi avslutade kyssen och Harry kollade in i mina ögon och log "You have no idea about how long I´ve wanted to do that" "I kind of do actually" Sa jag och skrattade. "I guess this is goodbye then.." Sa jag och kollade ner i golvet "Hey, I´ll see you soon okey?" Sa han och la ett finger under mina haka så jag blev tvungen att kolla på honom. "Okey" "Good, and who knows maybe you can come visit me and the boys?" "I´d love to,but I really have to go know Harry." Sa jag besviket "Bye Nessa" Sa han och kysste mig lätt på munnen. "Bye" Sa jag och gick ut genom dörren.
Tell me everything - Chapter 9
Harry saktade in framför mitt hus och sprang ännu engång ut ur bilen för att öppna dörren åt mig och följde mig sedan fram till ytterdörren. "Thank you for tonight and once again sorry about the paparazzi" "I don´t really care about that Harry, I had a great time." "Good, then maybe we can do this again sometime?" "I´d love to" Han drog in mig i sig famn och pussade mig lätt på hjässan "I´d love to kiss you right now, but just in case uhmm.. if the paparazzi.." "I understand" Avbröt jag honom och öppnade ytterdörren "Goodnight Styles" "Goodnight Nessa, I call you tomorrow" Jag nickade oc klev in i huset och sjönk ner längs dörren. "What are you smiling about?" Sa mamma som precis kommit in i hallen "Nothing" Sa jag och ställde mig snabbt upp igen "I recognize that face, you´re in love" "Come on mum, seriously?" Sa jag och gjorde en gest med armarna "Okey, then who was that boy?" Sa hon och log stolt över att hon kommit på mig "Harry.." Sa jag så tyst som möjligt för att hon inte skulle höra och började långsamt gå uppför trappan "Where you on a date?" Jag stannade upp och vände mig om och lipade åt henne och sprang sedan upp till mitt rum "I knew it!" Hörde jag henne ropa efter mig.
Jag vaknade dagen därpå av att min mobil lät på högsta volym, jag famlade efter den på sängbordet och fick till slut tag på den och såg Leslies namn täcka skärmen. "Hello?" Sa jag lågt för att min morgonröst inte skulle höras allt för mycket. "You have to tell everything that happend last night!" Nästan skrek hon i andra sidan luren. "Okey, come over here in fifteen minutes and we´ll talk" "Good, see you soon then!" Sa hon och la på. Jag ställde mig upp ur sängen och rättade till täcket och kuddarna innan jag gick fram till fönstret för att dra upp rullgardinen, utanför öste regnet ner och jag suckade. Jag gick in i badrummet och tog mig en snabb dusch och gick sedan in i min WIC och drog på mig ett par jeans och stickad tröja och satte upp håret i en slarvig tofs och drog på lite mascara på fransarna. Precis när jag var klar ringde dörrklockan och Leslie kom in klampande helt dygnsur. "I hate rain!" Sa hon och tog av sig jackan och hängde sedan upp den på en krok. "Well hello to you to" Sa jag och skrattade åt henne. "And you" sa hon och pekade på mig "You have to tell me every little detail about what happend last night" "Okey, let´s go to the kitchen so I can eat something while I´m telling you. Do you want anything?" "Tea, I´m freezing to death" Sa hon och började gå mot köket med mig skrattande efter sig.
"Soooo.. No kiss?" Sa Leslie efter att jag berättat hela historien om hur Harry bjöd ut mig till att han följde mig till dörren. "No kiss" Sa jag och snörpte på munnen "You guys are going to make such a great couple" Sa hon och log "Why?" Sa jag och flinade åt henne "He´s hot, you´re hot" "And therefore we´ll make a great couple?" Avbröt jag henne skrattandes "Not only because of that" Sa hon och himlade med ögonen vilket fick oss båda att skratta.
Ni är helt underbara, jag hade 56 läsare igår och 131 sidovisningar. Jag hoppas alla ni nya läsare stannar kvar och gillar allt jag skriver. Kram
First date - Chapter 8
Harry saktade in framför vad som såg ut att vara en överlyxig resturang bara någon meter från stranden. Han hoppade ur bilen och sprang över till min sida för att öppna dörren åt mig, och helt ärligt var han den första killen jag dejtat som gjort något sådant. När vi kom in på resturangen visade kyparen oss till ett bord precis bredvid ett fönster med en utsikt över vattnet, riktigt vackert enligt mig. Harry drog ut stolen åt mig och jag satte mig ner. "You know, you´re actually the first guy I´ve dated that opens doors and pulls out chairs to me." "Really?" Sa han och slog sig ned på stolen mittemot mig. "Really" "Well, I´m trying to make a good impression to make you like me. And a real gentleman always pulls out the chair or open doors for a girl." Jag log och mötte hans blick " You´ve succeeded." Vi beställde in maten och började äta så fort kyparen kom in med den.
"So tell me something about your self" Sa Harry och tittade in i mina ögon "What do you want to know?" "Everything" "Well uhm, as you know I was borned in Usa, I love music and I love to sing, I can play the guitar and the piano. I moved here with my mum and my two sister Ashley and Michelle to get away from all the stress in La. And yeah, that´s pretty much it." Sa jag och röck på axlarna "You have to sing for me sometime" Sa Harry och log "Forget it, I hate to sing infront of people!" "Sometime have to be the first" Sa han och log "But what about your dad?" Fortsatte han. En fråga jag inte riktigt var beredd på, jag brukade aldrig prata om min pappa eftersom det var ett väldigt känsligt ämne för mig. "You don´t have to tell me if you don´t want to" Sa han och gav mig en tröstande blick, jag ville berätta för honom men inte nu. "I´m going to tell you, sometime" Sa jag och försökte mig på ett leende "Whenever you feel ready".
"Do you want to take a walk on the beach?" Sa Harry och nickade ut mot stranden som låg utanför fönstret. "Sure" Harry vinkade in kyparen och betalade maten och vi gick ut genom dörren och ut mot stranden. Man kunde nästan tro att allt detta var taget som ur en film, solnedgången som gav ifrån sig ett oranget sken och jag och Harry gåendes hand i hand längs med stranden. Plötsligt stannade Harry upp och drog in mig i hans famn "Have I told you how beautiful you are?" Sa han vilket fick mina kinder att blossa upp "Nope" Sa jag och log "Well you´re extremly beautiful" Sa han och log "Thank you Styles, you´re kind of handsome you to" Sa jag och skrattade. Jag såg hur han började le och hans riktigt söta smilgropar syntes. Vi stog bara där och kollade in i varandras ögon och jag märkte hur våra ansikten sakta men säkert närmade sig varandra. Våra läppar var bara någon millimeter ifrån varandra när vi hörde ett knäppande ljud bredvid oss. "Shit, the paparazzi!" Sa Harry och tog tag i min hand och vi sprang i väg mot bilen. Han startade bilen och vi började åka "I´m so sorry about that" Sa han och lät upprörd "Don´t be, you can´t controll the paparazzi. They can just show up when you least expect them" "Yeah, they´re really annoying" "But atleast I have had a good time with you tonight" Även om han inte tittade på mig utan var fullt koncentrerad på vägen kunde jag sa hur han log "Me to" sa han och la sin ena hand över min.
Förlåt för den urusla uppdateringen, men jag har haft prao och kommit hem sent alla dagarn och nu har det ju varit valborg osv. så jag har varit rätt upptagen men jag lovar att förbättra mig! Hoppas ni gillade kapitlet förresten, kommentera eller skriv i chatboxen till vänster och säg vad ni tycker! Kram
Who does that? - Chapter 7
Harry´s perspektiv:
"She doesn´t want to meet us" Sa Jake och visade upp smset som Vanessa skickat till honom. Jag förstod inte vad som var fel, enligt Jake hade hon varit små sur ända sedan hon fick reda på att jag skulle komma hem. "Do you know where she lives?" "Yeah, just three houses away from you" "In the big white house?" Han nickade som svar och jag tog ner mig jacka från kroken och gick ut genom dörren och hörde hur Jake ropade "Where are you going?" efter mig. Jag svarade honom inte utan började gå mot Vanessas hus. Jag måste få veta varför hon var sur på mig och det här verkade vara det enda sättet. Jag gillade henne och känslan av att hon faktiskt kunde vara sur på mig fick mig att få skuldkänslor. Jag kom fram till Vanessas hus jag drog ett djupt andetag och tröck på ringklockan.
Vanessa´s perspektiv:
Det ringde på dörren och sprang för att öppna, jag fick dock en smärre chock när jag öppnade dörren och möttes utav Harrys klar gröna ögon. "What are you doing here?" Frågade jag och suckade "Why didn´t you want to meet me and Jake?" Åhh, att killar skulle vara så korkade ibland "Maybe I didn´t fell like it.." Sa jag och skulle precis stänga dörren men stoppades av att Harry stoppade in foten i springan. "Come on, I can tell that you´re mad at me. Why?" Jag stönade högt och gav honom en irriterad blick "Are you really that stupid? We allmost kissed at Jakes party and then suddenly you left without telling me anything about it, and you didn´t even say goodbye or sent me a simple text. Who does that?" Sa jag och kände hur ilskan nästan kokade i mig "I´m sorry okey, I lost my phone so I couldn´t text you or anything and I´m sorry that I didn´t say goobye but I thought that you didn´t like me since you ran away when I tried to kiss you and I feelt like an idiot." Jag kunde både se och höra ångesten i hans röst, hans lockiga hår hade blivit lätt ruffsigt utav vinden och hans kinder rosiga utav kylan något som gjorde att han såg sötare ut än vanligt. "I seriously don´t know what to answer on that, I do like you Harry. I just got chocked when you tried to kiss me, I didn´t mean to run away like that" Han stod med händerna i fickorna och stirrade ner i marken "I´d like to give it a chance though" "Give what a chance?" Sa han och mötte min blick "You and I" Ett leende spred sig över hans ansikte och han drog in mig i en kram "I´m sorry Nessa, I really like you. I didn´t mean to hurt you like this" "It´s okey Harry" Sa jag och andades in hans doft "Let me make it up to you by taking you on a date?" Sa han och kollade frågandes på mig. "Sure" "Great I´ll pick you up at six" Sa han och släppte taget om mig och började gå "Where are we going?" ropade jag efter honom "You´ll see" Sa han och fortsatte gå. Det här kanske skulle funka ändå.
I hate that you left without saying goodbye - Chapter 6
Vi gick in i köket där jag hittade en lapp från mamma som sa att hon och mina systrar åkt i väg och shoppat lite. "You and Harry were all over eachother last night" Sa hon och tog en tugga från sin pizza bit. "What do you mean, did we kiss?!" Sa jag oroligt "No nothing like that, more like.. Uhmm you know flirting with eachother." Sa hon tveksamt "Well, we allmost kissed.." "You did what?!!" Halvskrek hon vilket fick mitt huvud att göra ännu ondare "Calm down, I said allmost. I told him that I needed som air and ran out before anything happend." "I swear that he has a crush on you" Sa hon och jag ryckte på axlarna "To bad that he´s leaving today" Fortsatte hon "He´s what?" Sa jag och tittade chockat på Leslie som tog ännu en tugga av sin pizza "He didnt´tell you? He´s leaving for X Factor today. I thought you would be the first one that he would say goodbye to" Sa hon och mötte min besvikna blick "Apparently not" Sa jag och suckade.
Jag kunde inte låta bli att känna mig en gnutta besviken, Harry och jag var trots allt väldigt bra kompisar kanske mer därtill om han inte varit tvungen att åka till London för X Factor. Jag och Leslie bestämde oss för att ha en tjejkväll hemma hos mig för att kolla på när killarna skulle uppträda. Dagarna gick och jag hade fortfarande inte hört något från Harry inte ens ett litet sms. Jag och Les satt hemma hos mig i vardagsrummet uppladdat med en hel del godis, popcorn och läsk. "Have you ever heard Harry sing?" Frågade jag Leslie "A few times, he´s really good" Jag nickade som svar och det var nu killarnas tur att gå upp på scen. Jag såg Harry och jag kände hur det pirrade till i magen, jag hatade att jag faktiskt hade börjat gilla killen och sen bara drar han utan att ens säga hejdå. Han hade sårat mig men det hindrade mig inte från att tänka på honom dygnet runt. Liam tog den första tonen ur låten och en rysning spred sig i min kropp, dem va ryskigt bra! Både jag och Les satt med munnarna halvöppna "Ohmygod!" Sa Leslie "They were so good" fortsatte jag Leslies mening. Jag bestämde mig för att skicka iväg ett sms till Harry för att berätta hur duktiga dem var, men inget svar. Han kanske var upptagen och skulle svara senare, tänkte jag för mig själv. Men inte ens när jag och Les skulle gå och lägga oss hade jag fått ett svar, jag visste att han var en player. Men jag hade inte förväntat mig något sånt här.
Keep calm and party hard - Chapter 5
När vi kom hem till Jake var festen redan i full gång, och man kunde se på engång att vissa redan att fått i sig en hel del alkohol. "Nessa, Les, you came!" Sa Jake och kom emot oss för att ge oss en varsin kram "Ofcourse we did!" sa jag och krokade min arm i Leslies "Well the drinks are in the kitchen, so just have your selves" Sa han och gick vidare för att hälsa på några andra som kom in genom dörren. Jag och Leslie gick in i köket för att ta en varsin cider, jag hade dock bestämt mig för att inte dricka så mycket iallafall inte så att jag blev full. "Well hello there cutie" Hörde jag någon säga bakom mig och jag vände mig snabbt om "Harry, hi!" Sa jag och gav honom en kram. Jag och Harry hade blivit rätt bra kompisar eftersom både han och jag var kompis med Jake. "I´ll go and dance, are you coming with me" Frågade Leslie och kollande frågandes på mig "Yes we are, come on!" Sa Harry och drog med mig ut på dansgolvet. Thank god att jag faktiskt var rätt bra på att dansa annars hade jag nog skämt ut mig just nu.
Nästa låt började spelas och jag hörde med en gång att det var en tryckare som var på gång, jag började gå mot soffan när jag kände en stark hand grabba tag i min handled. Harry drog in mig i sin famn och jag la armarna om hans nacke och vi började vagga fram och tillbaks. "You look beautiful tonight" Sa han och jag kände en rodnad sprida sig i mitt ansikte "And you sure do know how to make a girl blush" Sa jag och kollade in i hans gröna ögon. "They don´t call me prince Charmi for nothing" Sa han och blinkade med ena ögat. Jag log mot honom och märkte hur hans ansikte närmade sig mitt. "I-I need some air." Sa jag och skyndade mig ut och satte mig i en utav solstolarna. "You know it´s freezing out here, right?" Hörde jag Harry säga bakom mig. "I don´t think so" Sa jag lite nonchalant. "You have goosebumps on your arms" Sa han frågande och jag huttarde till. "Come on, come with me in and we can take something more to drink?" Sa han och sträckte fram handen för att hjälpa mig upp ur solstolen. "Okey.." Sa jag och tog tag i hans hand och han drog med mig in till köket och gav mig en ny cider. "Thanks" Sa jag och hoppade upp och satte mig på diskbänken. Samtidigt hörde vi hur några kom in i köket skrattandes och jag vände ditt min blick.
Förlåt för den halvtaskiga uppdateringen den här veckan, men jag jag har haft rätt mycket i skolan. Men eftersom jag var hemma idag tog jag mig tid att skriva ett kapitel åt er. Hope you enjoy it!
Mr. Badboy - Chapter 4
Efter kvarsittningen hade jag skyndat mig ut från skolan för att komma hem så fort som möjligt och eftersom skolbussen åkt för länge sedan hade jag blivit tvungen att gå hem och till min otur hade det börjat regna precis när jag klivit utanför dörren. Jag drog tröjan tätare kring mig och huttrade till samtidigt som jag började gå. Efter att jag gått cirka hundra meter saktade en svart bil med tonade rutor in bredvid mig personen som satt i bilen hissade ned rutan "Do you want me to give you a ride?" Leslie, min räddare tänkte jag för mig själv. Jag svarade inte utan öppnade snabbt bildörren för att omslutas av värmen. "Thank you Leslie, you´re a lifesaver!" sa jag och hon började skratta.
"Do you want to come with me in?" frågade jag Leslie när hon stannat bilen utanför mitt hus. "Yeah, sure!" Sa hon och vi hoppade ur bilen och började springa mot huset för att undvika regnet. "Oh there you are" Sa mamma när jag och Leslie kommit in i köket för att ta något att äta. Jag kollade på Leslie för att se hennes reaktion om hon visste vem min mamma var eller inte. "I was just going out, but I left money up in your room if you wanted to order pizza and Michelle is with Ash at Ashleys boyfriends house" sa mamma och gav mig en puss på kinden innan hon skyndade sig ut ur huset. "Oh-my-god!" sa Leslie och satte sig ned på en av stolarna vid köksön. "You did not tell me that your mum was Eva Longoria!" "You didn´t ask." Sa jag och krattade åt hennes min. "Well it´s not everyday my friends mum is a celebrity" "I just didn´t want people to be friends with me because of my mum, but you doesn´t seem like one of those persons so now you know." Sa jag och Leslie log. "I would never do a such thing like that." Sa hon "Yeah I know that, but can you promise me not to tell anyone else?" "I promise!"
Det kändes bra att Leslie visste om det här nu, jag hade inget att dölja för henne längre. Jag kände på mig att jag och hon skulle bli riktigt bra kompisar eftersom hon var en riktigt härligt person. Samma extremt dåliga humor som mig, omtänksam, snäll, allt man kunde begära en kompis att vara.
Music is what we share - Chapter 3
Jag började sakta gå mot ingången där jag möttes utav ett fler tal blickar, jag bad till gud att ingen skulle känna igen mig eller sett min mamma. Jag började gå mot rektorns kontor där jag fick allt från en karta över skolan, vart mitt skåp låg, ett schema osv. Jag gick mot mitt skåp för att slänga in väskan och för att hämta ut böckerna jag skulle behöva, So var det som stod först på schemat.
Med en suck slängde jag mig ner på sängen, till min otur hade jag haft de flesta lektionerna med Harry och då hela tiden märkt hur han satt och stirra på mig. Leslie hade hela dagen tjatat om "Guuud vad Harry stirrar på dig, jag lovar att han tycker du är grymt snygg" hon hade även sagt att han var lite utav en player precis som jag trodde. Engligt henne så var han extremt flörtig av sig och att han lätt skulle kunna få vilken tjej som helst på fall. Phhff, om det är det han håller på med ska jag allt bevisa honom fel!
Jag gick in i min WIC där jag tycktes ha sett min gitarr, precis som jag trodde stod den där i hörnet. Jag tog med mig den ut i sovrummet och satte mig i sängen och började spela lite smått. Musik var något som jag och pappa hade delat, han hade lärt mig allt jag kunde. Hur man läser noter, att spela både gitarr och piano. Han hade alltid sagt att jag skulle bli något stort bara jag vågade tro på mig själv men det var något som alltid hade hindrat mig, och det var min scenskräck. Jag hatade att stå inför folk och sjunga, det var det värsta jag visste. Den ända jag kunde sjunga inför det var min pappa, men en gång var ett undantag och det var på pappas begravning.
"Dinner´s ready!" Ropade mamma från nedervåningen och jag skyndade mig nerför trappan och slog mig ned vid middagsbordet. "So how was your first day in school Nessa?" Frågade mamma när alla hade satt sig tillrätta vid bordet. "Good" Sa jag och log "Did you meet any new friends? "Yeah I meet this really nice girl called Leslie". Vi fortsatte prata om skolan och vad Michelle gjort på förskolan innan jag gick upp på rummet och startade datorn.
Jag gick in på Twitter, jag hade rätt många nya följare bland annat Leslie men även några andra från min klass men det var just en som fångade min blick. Harry hade börjat följa mig, jag klickade mig in på hans profil och såg att han hade väldigt många följare. Troligen på grund av X Factor. Jag stängde ner datorn efter någon timme och kollat på klockan. Klockan visade halv tio och jag bestämde mig för att duscha och sedan gå och lägga mig.
Detta var ett litet tråkigt mellan kapitel, men det kommer behövas lite sådana innan novellen kommer igång. Och vem av killarna tror ni att novellen kommer handla om? Det handlar om Harry för tillfället, men man vet ju aldrig vad jag kan hitta på sen för alla killarna kommer nämligen vara med i novellen. Och ett stort tack till er få som kommenterat, jag blir verkligen jätte glad när jag får sådana kommentarer. Jag ska se om jag får upp något mer kapitel idag troligen ikväll isåna fall. Kram på er så länge!
The new girl - Chapter 2
Jag stängde dörren till badrummet och slog mig ner på stolen som stod vid det vita skrivbordet och startade min dator. Sekunden därpå slängde min dörr upp och min älskade lillasyster Michelle kom inspringande. “Nessa, I’v missed you!” Sa hon och hoppade upp i mitt knät. “I’ve missed you to cutie!” Sa jag och kramade om henne samt gav henne en puss på kinden vilket fick henne att skratta. “Dinner is ready!” Ropade mamma från nere våningen. “ Come on Michelle let’s go and eat, I’m starving.” “Yeah, me to.” Sa hon och tog tag i min hand och började dra med mig ner för trappan.
"Welcome to our new home Nessa" sa min storasyster Ashley när jag och Michelle kommit in i köket. " Thanks Ash" sa jag och gav henne en irriterad blick, även om jag tyckte huset var fint betydde det inte att jag var nöjd med situationen. Jag slog mig ned vid bordet och hög in på maten, jag hade inte ätit något sedan jag lämnade flygplatsen i LA så jag var rätt hungrig vid det här laget och underbar som min mamma är så hade hon lagat min och mina systrars favorit rätt, tacos. "So what do you girls think about England so far?" frågade mamma glatt. "So far so great" sa Ash och log mot mamma. "I love it because the pool we have here is much bigger then the one in our last house" sa Michelle vilket fick resten av oss att skratta. "And what about you Nessa?" sa mamma. Jag röck på axlarna samtidigt som jag mötte min systers blick som sa något i stil med "Säg något snällt nu så hon inte blir ledsen". "I mean I haven't seen that much of Holmes Chapel yet but the house looks great and it seems lika a nice neighborhood" fortsatte jag, jag mötte mammas blick för att se om hon verkade nöjd med svaret jag nyss gett henne och medtanke på att hon log måste hon ha blivit nöjd. "And oh Nessa, you´re starting school tomorrow" "Okey, where?" "Just 15 minutes away I think and since it´s your first day, I can drive you if you want to?" "sure". Vi fortsatte att små prata lite innan jag tackade för maten och gick tillbaks till mitt rum för att hoppa in i duschen och sedan gå och sova, jag hade inte kunnat sova på flyget hit så jag var rätt trött vid det här laget. Jag drog på mig en av mina sov t-shirts och kröp ner i sängen och somnade nästan med en gång.
*PIIIIP PIIP* Det höga ljudet från väckarklockan gjorde så att jag satte mig upp med ett ryck. Idag var första dagen i min nya skola och konstigt nog kände jag mig inte ett dugg nervös. Men det var en sak som bekymrade mig en aning och det var att min mamma skulle köra mig till skolan. Det är inte så att jag skäms över henne utan tvärt om, jag är jätte stolt över att ha henne som min mamma men jag var rädd att om dem fick reda på att min mamma var självaste Eva Longoria så skulle dem bara vilja bli vän med mig för att få ta del av mammas kändisskap. Det hade hänt mig en gång tidigare med min så kallade vän Anna fast hon försökte mest förstöra för min mamma och mig. Hon fick mig att göra saker jag inte är speciellt stolt över vilket min mamma drabbades av, alla skvallertidningars första sidor var täckta med hur dåligt min mamma uppfostrat mig. På den tiden var jag dock mer lätt manipulerad och vågade inte säga emot. Min pappa hade nämligen nyss gått bort och jag visste knappt vad som var rätt eller fel, jag ville bara slippe tänka på min pappa.
Jag kravlade mig ur sängen och gick bort mot mitt fönster för att dra upp rullgardinen och till min förvåning var det faktiskt sol ute idag med. Jag gick in till min WIC och tog fram ett par jeans short, ett vit linne och en slapp cardigan sedan gick jag bort mot mitt badrum för att skölja av mitt ansikte och sedan kletade jag på lite mascara på ögonfransarna. Jag gick nerför trappan och började gå mot köket där jag möttes utav en ljuvlig doft, mammas hemgjorda pannkakor. "Goodmorning sweeitie, are you excited for today?" "a little bit maybe" sa jag medans jag lassade upp några pannkakor på min tallrik och började äta. När jag ätit upp min frukost skyndade jag mig upp till badrummet för att borsta tänderna för att sedan sätta mig i mammas bil och åka mot skolan.
Som mamma sagt tog det ungefär 15 minuter att åka till skolan, bilen saktade in framför en rätt så stor byggnad och jag blev genast rädd att någon skulle få syn på min mamma. "Do you want me to follow you in?" sa mamma och fick mig att väckas ur mina tankar "mum I´m not a little kid, I´ll be fine" "Oh okey, well have a good day sweetie" "bye!" sa jag och hoppade ur bilen. Jag började sakta gå mot ingången där jag möttes utav ett fler tal blickar, jag bad till gud att ingen skulle känna igen mig eller sett min mamma. Jag började gå mot rektorns kontor där jag fick allt från en karta över skolan, vart mitt skåp låg, ett schema osv. Jag gick mot mitt skåp för att slänga in väskan och för att hämta ut böckerna jag skulle behöva, So var det som stod först på schemat.
Welcome to England! - Chapter 1
"Ladies and gentlemens we have now arrived in England, we hope you've had a nice trip and thank you for flying with British Airlines."
Jag suckade högt för mig själv medans jag tog ut mina hörlurar ur öronen. Jag kunde inte förstå hur jag kunde gått med på att flytta till gråa trista England. Jag hade stretat emot en hel del när mamma föreslagit det, men jag förstod att hon ville komma undan arbetet och stressen ett tag. Min mamma är nämligen en känd skådespelare, Eva Longoria. Låter namnet bekant? När hon spelat in den sista säsongen av Desperate Housewives ville mamma inget annat än att slippa all paparazzi och arbete ett tag, så utan att berätta något för mig eller mina systrar hittade hon ett litet, eller ja ett rätt så stort hus i Holmes Chapel.
Jag började sakta gå mot utgången på flygplatsen, jag hade inte behövt ha med mig någon väska eftersom min mamma och systrar tagit med sig alla kläder och möbler när dom åkte ner till England en dag innan mig för att gör i ordning huset. Jag tog upp min mobil för att kolla vad klockan var samtidigt som jag rundade hörnet precis innan utgången, jag hann bara kolla upp en snabbis för att se en kille komma rakt emot mig och gick in i mig. "Watch it!" Röt jag till, jag såg hur killen flinade "Sorry" Sa han och blinkade med ena ögat innan han fortsatte att gå. "Jerk.." muttrade jag ilsket för mig själv medans jag rättade till min tröja och gick ut genom dörren.
Jag ångrade genast mitt klädval när kommit ut genom dörren, det var riktigt varmt ute! Visst det var ju sommar men från vad jag hade hört om England regnade det jämnt och ständigt här, men tydligen inte. Jag vinkade till mig en taxi och sa snabbt adressen till chauffören innan jag lutade mig tillbacks i sätet. Jag undrade hur huset mamma köpt skulle se ut, min mamma hade alltid varit lite over the top så jag slår vad om att huset hon köpt här i England skulle vara tio gånger värre än det vi hade haft i LA. Efter en cirka en timmes lång bilfärd saktade taxin in framför ett hus, ”Wow” sa jag lågt för mig själv. Huset var enormt! ”We´re here miss” sa taxichauffören, jag betalade honom och klev ur bilen. Precis då klev min mamma ur huset med världens största leende på läpparna hon såg riktigt glad, gladare än vad hon gjort på länge.
“Hey sweetie!” Sa hon och drog in mig i en kram som bara min mamma kunde ge mig. Jag drog in hennes doft genom näsan, hon luktade som vanligt en blandning mellan blommor och vanilj. Jag, min mamma och mina systrar stod varandra väldigt nära så att vara borta från dem en dag var riktigt jobbigt. “Come on, let me show you around!” Sa mamma och drog med mig mot husets ingång. “So here‘s the livingroom, and over there‘s the kitchen an Newt to that.” “Mum, calm down!” Sa jag samtidigt som jag skrattade åt hur överdrivet exalterad min mamma var. Hon skrattade lite “ Sorry Vanessa, I‘m just so happy right now. This really feels like it was the right decision for us, ever since we arrived here in England yesterday I‘ve felt so happy!” Jag log som svar när mamma helt plötsligt stannade till. “I have to show you your room!” Sa hon och började gå uppför trappan med mig i släptåg. Hon stannade utanför en vit dörr som hon öppnade. Min mun åkte bokstavligen ner till golvet, rummet var riktigt fint inrett! “Wow mum, it‘s really pretty!” “You think? I Wasn´t sure that you would like it. But you can look around the rest of the house, your sisters should be home any second now” Sa hon innan hon försvann ut genom dörren.
Jag slog mig ner på den breda sängen som stod i mitten utav rummet och beundrade de vita vägarna, sänghimlen, ja hela rummet som var helt fantastiskt! Det enda som verkade saknas var en garderob, jag kollade mig bekymrat runt i rummet när min blick fastnade på två dörrar. Jag öppnade sakta en utav dörrarna och precis som jag hoppats fanns där inne en walk in closet, min mamma var verkligen den bästa! Hon hade redan hängt upp och vikt alla mina kläder, och det var en hel del kläder jag hade. Jag gick ut ur min WIC och öppnade den andra dörren och där inne befanns sig mitt alldeles egna badrum. Jag stängde dörren till badrummet och slog mig ner på stolen som stod vid det vita skrivbordet och startade min dator. Sekunden därpå slängde min dörr upp och min älskade lillasyster Michelle kom inspringande. “Nessa, I’v missed you!” Sa hon och hoppade upp i mitt knät. “I’ve missed you to cutie!” Sa jag och kramade om henne samt gav henne en puss på kinden vilket fick henne att skratta. “Dinner is ready!” Ropade mamma från nere våningen. “ Come on Michelle let’s go and eat, I’m starving.” “Yeah, me to.” Sa hon och tog tag i min hand och började dra med mig ner för trappan.