Jag kände mig rätt utstirrad, killarna satt och granskade mig från topp till tå och jag kände hur mina kinder blossade upp. "They have asked you if you want to join them on their American tour?" Dem hade vadå? "Wait, what?" Sa jag chockat. "We thought since you're big here in the Us it would be great if you joined them because that might attract some of your fans to!" Sa Mel entusiastiskt. Jag satt där som ett frågetecken, skulle dem försöka sno mina fans? "You mean so they can steal my fans?" Sa jag irriterat "Aly!" Sa Mel och höjde rösten åt mig "No not like that" Sa deras manager "It'll be good for both of you, the boys fans might start liking you and your fans might start liking them too" Fortsatte han. Jag kollade skeptiskt på killarna och suckade "Okey, I'll do it!" Sa jag sen och killarna började göra high fives med varandra. Jag gillade inte själv ideén, men som deras manager sa jag skulle tjäna på det.

---

Fredags morgon, ingen vanlig morgon dock. Idag var den första dagen på turnen och jag var faktiskt riktigt nervös för ovanlighetens skull. Jag tror inte det berode på att jag skulle stå på scen inför tusentals människor, det var något jag vant mig vid och den nervösiteten brukar inte dyka upp förns minuten innan man ska upp på scenen. Nej jag tror denna nervösitet berode på att jag skulle tillbringa fyra månader med ett utav världens största pojkband. Vi hade inte hunnit umgås speciellt mycket förutom på möten angående turnen. Mitt schema är väldigt hektiskt så jag har till och med varit tvungen att ha separata repitioner.

 

Med en suck gick jag in i badrummet för att borsta tänderna. Allt var redan packat och klart, snart skulle turnébussen stå utanför mitt hus redo för att hämta upp mig och mina fem överdrivet stora resväskor fullpropade med kläder. Mel hade sagt åt mig att inte packa så mycket eftersom jag antagligen skulle shoppa mer under resans gång men jag hade övertygat henne om att allt jag hade med mig i väskorna var absolut nödvändiga. 

Jag hörde en stark tuta utifrån huset vilket signalerade att turnébussen var här. Jag sköljde ur munnen, tog med mig mobilen och sprang ut där min familj samt Mel stod medans en man i 40-års ålderna höll på att lasta ombord mina väskor. "Take care now sweetheart" sa pappa och gav mig en varm kram "I will dad" sa jag och log. Mamma stod och log mot mig med tårar i ögonen, hon var väll lite utav familjens drmaqueen skulle man kunna säga "Mum" sa jag och skrattade lite medans hennes famn omslöt mig "I will miss you so much!" sa hon och försökte dölja gråten i rösten "I´ll miss you too, but there´s no need to cry. I´ll be fine, I´ve done this before you know?" Sa jag och log "And I still get this sad everytime you leave" sa hon och gav mig ett moderligt leende. "We have to go now guys" sa Mel lite stressat. "I´ll call you tonight" sa jag till mina föräldrar och gav dem en kram innan jag och Mel klev på bussen.

 

"Where´s the boys?" sa jag och slog mig ned i en utav sofforna på bussen. "We´re meeting them halfway when we´re stoping to get some food" sa hon fullt koncentrerad på att svara ett av hennes mejl "Oh, okey" sa jag lite tyst. "You didn´t actually think that you were sharing bus with the boys?" sa hon kollade på mig med ett hån leende "Of course not!" sa jag och fnös "Good, I don´t want any funny business" sa hon nu en aning allvarligare "Gotcha!" sa jag och blinkade med ena ögat vilket fick Mel att skratta. Sanningen var att jag faktiskt trott att jag skulle dela buss med killarna. En aning dum kände jag mig, inte en chans att vi hade fått plats åtta personer på den här bussen! Eller jo, kanske den var ju rätt stor. Ett stort sovrum, ett stort badrum, kök, vardagsrum/kök, ett lite mindre sovrum samt en liten studio allra längst bak i bussen. Studio var något jag hade krävt eftersom jag lätt får kikar där jag kommer på en grym låt eller melodi till en låt. Jag var dock glad att jag slapp sova med killarna, mitt morgon utseende var inte direkt en dröm.

 

Klockan var bara 5 på morgonen och eftersom jag är väldigt morgontrött bestämde jag mig för att gå och lägga mig längst bak i bussen. Eftersom vad som kändes fem minuter senare, men var snarare tre timmar senare väcktes jag utav massa prat utanför min sovrumsdörr, irriterat satte jag mig upp och jag gick för att öppna dörren för att se vad det var som hände utanför. "What´s going on" sa jag och mötes av en chock på killarna som stod och kollade på mig med roade blickar "out here.." fortsatte jag min mening men en aning tystare.